Projektarbetsplan

 Problembakgrund 

Enligt FASS är antibiotikum ”Läkemedel som motverkar bakterier antingen direkt genom att döda dem eller indirekt genom att förhindra dem från att föröka sig.”. Tillgång till antibiotika har stor betydelse för dagens sjukvård och gör det möjligt för oss att effektivt bekämpa en rad bakterieangrepp och infektionssjukdomar som tidigare skördat många offer. Tuberkulos, blodförgiftning och lunginflammation är exempel på sjukdomstillstånd vilka innan antibiotikans genombrott var direkt dödliga, även för i övrigt fullt friska individer. Eftersom ordet antibiotikum används som ett samlingsnamn för många olika sorters bakteriebekämpande mediciner delar man in dem i undergrupper efter hur de verkar och vad de kan behandla.

Antibiotika brukas i stort sett över hela världen, även om graden av användandet och tillgången till medicin självklart varierar kraftigt mellan olika områden. Även krav på berättigande till medicin skiftar: i vissa länder krävs att en läkare skrivit recept för att man ska få använda antibiotikapreparat, i andra finns det fritt att tillgå. Då får privatpersoner själva bedöma om de behöver äta antibiotika eller inte, vilket medför att många använder medicinerna på fel sätt. Detta, tillsammans med många andra faktorer, bidrar till att allt fler bakterier stärker sin motståndskraft och blir resistenta mot antibiotika.

Sjukdomar vars bakterier har blivit starkare och immuna mot de mediciner som tidigare tog död på dem ökar mortaliteten hos de drabbade och belastar ytterligare samhället genom att medföra större medicinska kostnader. Dessutom riskerar sådana sjukdomar i och med att de är svårbehandlade och således långvariga att öka antalet som smittas i kontakt med den sjuka. Antibiotikaresistens ses som ett eskalerande folkhälsoproblem, men ämnets komplexitet och omfattning gör det svårt att avhjälpa.

Syfte

Huvudsyftet med detta projekt är att utforska frågor kring antibiotikaresistens och slutprodukten av det en informativ uppsats samt en rapport från ett studiebesök. Rapporten kommer att innehålla sammanställning av intervjun + diskussion kring intervjun. Uppsatsen kommer att informera om fakta kring antibiotika och användandet av det, och sedan om antibiotikaresistens. Målet med uppsatsen är att på ett begripligt och överskådligt sätt kunna presentera relevant information om ämnet till de som är intresserade av att veta mer om antibiotikaresistens.

Ett bisyfte är att genomföra ett studiebesök på en vårdcentral med inriktning på deras rutiner kring receptutskrivning av antibiotika och att intervjua en infektionsläkare. Detta bidrar med praktiska moment vilket tillför en ny dimension åt projektet samt ger ett smakprov på hur större vetenskapliga arbeten genomförs.

Självklart måste arbetet avgränsas då det behandlar ett så stort ämne. Exakt hur avgränsningen kommer att se ut måste växa fram under arbetet.

Genomförande

a)      Metod

Det första jag gör är att skaffa djupare kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens genom att läsa i böcker, artiklar och uppsatser i ämnena. Sedan utformar jag de frågor jag vill jobba med. Jag bokar nu också in studiebesök hos en allmänläkare eller en distriktssköterska samt försöker hitta en lämplig infektionsläkare att intervjua. När studiebesöket genomförs ställer jag frågor jag förberett innan och antecknar de svar jag får. Resultaten sammanställer jag sedan på lämpligt sätt. Arbetet med själva uppsatsen bör nu ha påbörjats parallellt med de praktiska momenten av arbetet. Den utformas på passande sätt och jag planerar arbetet med den mer detaljrikt allt eftersom tiden går.

b)     Information, material och budget

Information kommer att hämtas från en rad olika källor såsom artiklar på internet och i tidningar, i facklitterära böcker, från uppsatser i ämnet, ur statistik, av personer med medicinsk utbildning et cetera. Självklart kommer ett källkritiskt synsätt att användas under arbetets gång. Den materiel jag kommer att behöva använda mig av (bortsett från dator, böcker och dylikt) är främst papper för utskrift av dokument, anteckningsmateriel i form av block och penna och eventuellt plastspiraler för bindning av den färdiga uppsatsen.

Ungefärlig kostnad:
Svartvita pappersutskrifter, grovt uppskattat ca 70-100 blad (förutsatt att jag skriver ut två färdiga exemplar och papper till enkäten) = 7-10 kronor
Pappersutskrifter i färg, ca 10 stycken (utifall bilder används i uppsatsen) = 6 kronor
Små plastspiraler, 2 stycken = 1 krona

Totalt: 14-17 kronor

Resor till och från vårdcentralen där studiebesöket äger rum och andra eventuella transportkostnader beräknar jag kommer att kosta högst 60 kronor om jag väljer att åka buss och att gå.

c)      Organisation/medarbetare/resurspersoner

Eventuellt kommer min pappa, Thomas Bohlin, att fungera som extern handledare i egenskap av läkare under mitt arbete. Jag räknar med att kunna ta hjälp av honom när det gäller att utforma intervjufrågor till mitt studiebesök och att införskaffa viss litteratur, såsom utgåvor av Läkartidningen, FASS och Läkemedelsboken.

d)     Arbets- och tidsplan

v. 47
Jag undersöker antibiotikum i allmänhet, de olika sorterna som finns och deras egenskaper och verkningssätt, hur vi använder oss av det.
Jag tar reda på lite om antibiotikans historia, upptäcker och framsteg inom forskning som lett oss dit vi är idag.

v. 48
Jag fördjupar mig inom antibiotikaresistens – orsaker, följder, förekomst, vilka preventiva åtgärder som tas, prognos, åtgärder.

v. 49
Jag ringer runt och ber att få genomföra ett studiebesök för mitt arbete hos en eller fler vårdcentraler.
Jag utformar mina intervjufrågor.

v. 50
Jag kontaktar en infektionsläkare för intervjutidsbokning.
Jag funderar ut vilken information jag vill ha ut av samtalet.
Här arbetar jag med vidare/mer öppna frågor än vad jag kommer att göra vid studiebesöket på vårdcentralen, eftersom syftet med detta samtal är att få ta del av en experts åsikter kring ämnet samt att själv få ställa frågor om det jag undrar över. Detta är alltså snarare ett slags vägledande samtal än en intervju.

v. 51
Jag genomför om möjligt studiebesöket på vårdcentralen.
Jag genomför om möjligt intervjun med infektionsläkaren.
Om jag inte fått chans att besöka någon vårdcentral/intervjua en infektionsläkare under denna vecka är detta ändå den tid jag avsatt, och besöket/samtalet får ske under annan vecka varpå tid får tas från annat.

v. 1-ca 10
Jag sammanställer resultat från mina intervjuer + studiebesöket, och kontaktar eventuellt dem jag intervjuat för att kontrollera att informationen stämmer/dylikt.
Jag arbetar med samt slutför min uppsats. Jag har nu en god kunskapsgrund att stå på och kan arbeta målinriktat och snabbare finna den information jag behöver då jag vet mer om ämnet. Självklart ingår här en stor del research, jag kommer att få söka information både på internet, i böcker och i tidningar och uppslagsverk.
Denna tid kommer jag att kunna planera bättre en bit in i arbetet.

v. ca 11-14
Schemalagd extratid. Fungerar som skyddsnät vid oförutsedda uppskjutningar, och om allt går enligt planen som välförtjänt ledig tid!

Period 4
Jag utvärderar och redovisar mitt arbete, lämnar in projektrapport.

4. Redovisning/presentation

Slutprodukten av projektet är som bekant en informativ uppsats och en rapport från studiebesöket. Presentation av projektet sker genom att jag berättar om mitt arbete: hur jag jobbat, vad jag gjort, hur mina slutprodukter ser ut. Jag redovisar själva ämnet djupare genom att berätta om antibiotika och antibiotikaresistens, dock går jag inte in på området lika djupt som i min uppsats, dels på grund av att tiden inte skulle räcka till och dels eftersom redovisningen då riskerar att bli svår att ta till sig. Slutligen berättar jag om besöket på vårdcentralen och intervjun med infektionsläkaren.