Det är verkligen på tiden att jag tar tag i det här med bloggen och flyttar in gamla logg-anteckningar... Jag har bytt från papperslogg till blogg-logg till en ny blogg-logg under det här arbetet, så det är lite att göra för att få allt till samma ställe. Detta, plus att skriva färdigt uppsatsen jag kommit en bra bit på, är vad som kvarstår av arbetet nu. Jag har alltså avvikit en del från projektplanen rent tidsmässigt... Till stor del beror det nog på att jag känt förvirring över hur jag egentligen skulle utforma uppsatsen och att jag fick en så seg start då mycker skjöts upp i och med att jag inte fick komma på något studiebesök då det var planerat. Jag har tänkt flytta hit samtliga inlägg under de närmsta dagarna, och mina förhoppningar är att detta tillslut ska resultera i en lättöverskådlig blogg-loggbok. Jag ska såklart lägga inläggen under rätt datum (det går att välja datum för inläggen) eftersom det annars skulle bli tämligen rörigt.

Nu har jag blivit klar med intervjudelen till rapporten. Jag har skrivit klart, fått den genomläst av min mamma och min bror som frågade om några begrepp de tyckte var lite oklara, utvecklat de delar de frågade om, fått den genomläst igen (denna gång utan att de fann något konstigt) och slutligen läste jag själv igenom den en sista gång för att kolla om något behövde renskrivas. Totalt hamnade intervjun på cirka 3000 ord, så det var ganska mycket arbete att få ner allt.

Jag är nöjd med hur jag jobbat med studiebesöket intervjurapporten hittills, med både förberedelse, genomförande och nu det skriftliga arbetet, och det mesta har gått riktigt bra. Jag tror att jag valde ett bra sätt att jobba med detta (arbetsmetod har jag diskuterat och motiverat i tidigare inlägg).

I arbetet med rapporten kvarstår att diskutera intervjun och frågorna, och sedan renskrivning o.s.v av det. Sedan ska jag fixa de rent stilmässiga sakerna, typ rapportens utseende (siktar inte så högt här men det brukar ändå ta sin lilla tid att få till allting).

Idag har jag fortsatt arbeta med att föra över mina anteckningar från intervjun till rapporten, och har skrivit upp till 2200 ord (alltså ungefär 1000 nya). Det har flytit på hyfsat, motivationen har inte varit på topp så det har gått lite segt av och till, men jag har försökt arbeta på ändå. Jag är inte riktigt klar med intervjutexten än utan har några delar kvar. Jag har också mejlat läkaren jag intervjuade för att tacka för besöket och för att fråga lite närmare om hans åsikt om restriktioner i läkares utskriftsmöjligheter. Det sista för att komplettera mina anteckningar. I övrigt finns inte så mycket att berätta om, utan jag får fortsätta jobba på!

"Idag står vi inför ett växande problem med resistenta bakterier som antibiotika inte längre biter på.
Antibiotika har avgörande betydelse vid livshotande infektioner som lunginflammation eller blodförgiftning. Antibiotika behövs också vid stora operationer och cancerbehandlingar eftersom de medför en ökad infektionsrisk.
Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för resistenta bakterier. Därför är det viktigt att inte använda antibiotika i onödan vid självläkande infektioner eller vid virusinfektioner som förkylningar."
/Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens

Här är en kort, men tänkvärd, reklamfilm de gjort om antibiotikaresistens:

Idag har jag arbetat med rapporten över studiebesöket jag gjorde i fredags. Det jag jobbat med till rapporten idag har varit att få ner intervjun i textform (sedan ska jag diskutera resultatet och förklara valet av frågor). Som jag nämnde i det senaste inlägget funderade jag över hur jag skulle lägga upp intervju-sammanfattningen: som frågor+svar-form (typ "Fråga: Hur ser du som läkare på..." o.s.v., och "Svar: Jag tror att..." o.s.v.) eller som en mer flytande text (typ "Ulf berättar att...")? Jag bestämde mig efter att ha funderat igenom de båda alternativen för att använda frågor-svar-formen, detta eftersom jag kände att det skulle bli mer lättöverskådligt för läsarna samt ge en mer tydlig bild av vad som sades under intervjun, då en text som mer liknar ett reportage lätt känns mindre objektiv och mer personlig än vad jag ville uppnå med just denna text.

Jag har lyckats "få ner" uppskattningsvis hälften av intervjun idag, vilket motsvarar 1200 ord, så jag är nöjd att jag arbetat på bra (jag tycker att det tar ganska lång tid att föra över en intervju från anteckningar+minne till text, då jag såklart inte har några formuleringar i mina anteckningar utan måste arbeta en del med sådant). Nästa arbetstillfälle siktar jag på att bli klar med hela intervjun samt att börja diskutera frågorna. Sedan planerar jag att be några som inte är speciellt insatta i ämnet (förmodligen min mamma och min sextonåriga bror) att läsa igenom intervjun för att jag ska få feedback och få höra vad jag eventuellt bör förklara bättre, eftersom syftet är att många ska kunna ta del av materialet.

I fredags var jag på Skönsbergs vårdcentral för att intervjua en läkare där om antibiotikaförskrivning. Cassandra följde med för att hjälpa mig och för att hon också är intresserad av medicinska frågor. Läkaren vi träffade var jättetrevlig och insatt i ämnet, jag tror att jag hade mycket ut av besöket.

Jag önskar att jag haft med någon slags inspelningsutrustning, det var väldigt svårt att försöka anteckna samtidigt som jag lyssnade. Annars flöt allt på bra och samtalet var intressant (vi råkade dra ut en del på tiden, som var tänkt att vara ungefär en timme från början), så nu återstår att försöka skriva ihop en sammanfattning av besöket. Jag måste fundera på hur jag ska lägga upp den (alternativen är reportage eller mer intervjulikt) först bara.

Jag fick kontaktuppgifter till han vi hälsade på, så att jag skulle kunna mejla om jag undrade något mer eller behövde kolla av så att all information stämde, vilket känns bra.

Jag hittade två klipp från när Läkemedelsförbundet i fjol höll ett intressant och högst aktuellt seminarie angående den eskalerande antibiotikaresistensen. De har lyckats samla personer från olika yrken som har att göra med antibiotikaresistensen på olika sätt och vilka alla har gemensamt att de är insatta och kunniga i resistensfrågan. De diskuterar resistensfrågan från många intressanta vinklar, och pratar om situationen både ur ett globalt och ett nationellt perspektiv.

Idag har jag funderat på vilka frågor jag vill ställa under intervjun på Skönsbergs vårdcentral. Den bästa metoden för ett studiebesök/en intervju tror jag är att ha ett klart syfte och veta vad man vill ha reda på, och sedan ställa frågor utifrån det. Jag bestämde först vad jag vill ha ut av besöket genom mål i stil med:

• ta reda på hur det går till när man skriver ut antibiotikapreparat till en patient
• få svar på hur läkaren ser på kommunikationen i mötet mellan läkare och patient, med avseende på bl.a. om läkare upplyser patienter om vikten av att följa ordinationer (typ äta kuren ut vid behandling med antibiotika, vilket är viktigt för att förebygga resistens) tillräckligt och om han tror att det finns fall där läkare mot bättre vetande ger vika för en patient som vill ha antibiotika förskrivet (onödigt mycket antibiotika i omlopp skapar såklart också motståndskraft hos bakterier)
• få veta hur han tror att samhällskulturen påverkar i vilken omfattning vi använder antibiotika och andra mediciner, och vilka effekter detta får för oss på kort och lång sikt

och så vidare, för att ha syftet med intervjun klart för mig. Målen har jag bestämt efter vad jag tror är av relevans för antibiotikaresistens, grundat på vad jag läst i mitt arbete med antibiotika. De är såklart också anpassade efter att det är en läkare på en vårdcentral jag intervjuar, inriktningen är receptförskrivning för antibiotikum inom primärvården, vilket nog är det område som är absolut mest omdiskuterat i debatter om antibiotikaresistens. Jag funderade sedan på vilka frågor jag ska ställa för att få ut den information jag är intresserad av, som jag kommer att ha som riktlinjer under intervjun. Under själva intervjun tänker jag inte blint följa något manus av frågor, utan försöka vara mer flexibel och kanske ställa följdfrågor ibland, be läkaren att utveckla något som verkar intressant o.s.v., eftersom jag tror att jag får ut mest av intervjun på så sätt, både för egen del (det blir intressantare och roligare att ha en friare diskussion) och rent informationsmässigt (det är inte säkert att jag får tillfredsställande svar på frågorna, varpå jag såklart måste kunna utveckla frågan och få reda på informationen på annat sätt).

Jag har också resonerat kring hur jag ska föra anteckningar över informationen och svaren som fås på bästa sätt. Mitt största bekymmer ligger i att jag kanske kommer att tycka att det är svårt att anteckna snabbt nog för att få med allt, samtidigt som jag ju måste lyssna aktivt på det som sägs. Det jag ska försöka göra är att anteckna i stödord och punktform (viktigt att ta med minst två bra pennor + stort anteckningsblock för att kunna få bra överblick, kan vi alltså konstatera), samt att efter att ha fått svar på och diskuterat en fråga snabbt sammanfatta vad som sagts och kolla av med läkaren jag intervjuar så att det jag antecknat är korrekt. Jag tänker också be min kompis Cassandra att följa med, eftersom hon kanske kommer att kunna hjälpa mig om jag glömt något då jag ska skriva rapporten senare. Avslutningsvis ska jag också be om kontaktuppgifter till läkaren (jobbtelefon/jobbmailadress) för att kunna kontakta honom om jag skulle behöva fråga något eller kolla av att det jag skriver stämmer överens med vad han tycker (utifall något skulle vara oklart). Dessutom ska jag såklart maila efteråt och tacka för att jag fick komma på besök.