Såhär ser mailet jag skickat till i stort sett alla vårdcentraler i Sundsvall ut:

Hej!
Jag heter Anna Bohlin och går tredje året på Skvaderns naturvetenskapliga linje.
Jag arbetar just nu med ett projekt där jag har som syfte att skriva en uppsats om antibiotikaresistens. Ett bisyfte är att genomföra ett studiebesök hos en läkare på en vårdcentral, under vilket jag vill intervjua honom/henne om antibiotikaförskrivning samt vilka regler/rutiner som finns kring detta.
 
Skulle det vara möjligt att ordna så att jag får besöka en läkare hos er?
 
Med vänlig hälsning /Anna Bohlin
Tel: 073-xxx xx xx

Nu inväntar jag med spänning svar...

Jag har valt att ändra delar av min projektplan för att jag känt att jag vill göra vissa saker annorlunda (saker+orsaker beskrivs nedan). Jag reviderar den gamla här på bloggen och ersätter den med den där ändringarna finns med, så den nya kommer att ligga på samma plats som den gamla i bloggen.

Kommentarer på ändringar:

• Produkten av projektet ändras från att vara en utredande informativ uppsats till att bli en informativ uppsats samt en studiebesöksrapport med intervju från studiebesöket på vårdcentral och diskussion om resultatet (intervjufrågor+svar). Orsaken är att jag tycker att upplägget blir mer klart då och att jag känner mig mer motiverad att jobba på detta sätt.
• Jag har flyttat om lite i tidsplanen: Informationssökandet och uppsatsskrivandet måste ske parallellt (fråntaget de första två veckorna då jag enbart läst in mig på ämnet och alltså inte skrivit något på uppsatsen), varpå jag inte bara kommer att "skriva uppsats" mellan vecka 1 och 10. I själva verket består arbetet under de veckorna av flera olika moment vid sidan av varandra: jag kommer att söka information på olika sätt, skriva på uppsatsen, sammanställa intervju och studiebesök, kontakta dem jag intervjuat igen för att stämma av så att informationen stämmer o.s.v
• Jag ska inte genomföra någon enkätundersökning. Orsaken är att det i en informativ uppsats känns mer trovärdigt att använda sig av större och säkrare stuider och att ett besök hos en läkare med stor kunskap inom området utgör ett bra praktiskt moment i sig, så att jag fortfarande har med det praktiska.
• Jag lägger till ett moment som består av en "intervju", eller samtal, med en infektionsläkare. Jag ska boka in tid för ett samtal med en infektionsläkare och sedan via telefon/personligen intervjua honom/henne på området. Detta tar enkätundersökningens "plats" tidsmässigt i projektet. Syftet med detta samtal blir att få ta del av en specialists åsikter/tankar på området samt att själv få en djupare förståelse för ämnet (exempelvis genom svar på frågor som uppkommit under informationssökandet). Samtalet blir alltså en slags vägledning i arbetet och kan ses som en del i informationsförskaffandet.

Tidsplanen förblir i stort sett oförändrad, då jag fortfarande har samma avsatta tid för alla moment, men jag måste arbeta mer flexibelt och ta igen visst missat arbete under jullovet då jag ännu inte lyckats boka in ett studiebesök på en vårdcentral (därav senare delen av rubriken). Jag ringde som planerat vecka 49 för att be om ett besök hos en vårdcentral. Jag bestämde mig för att ringa till vårdcentralen Centrum, eftersom det låg bra till avståndsmässigt. Jag fick lämna mitt telefonnummer och blev lovad att bli uppringd inom en vecka för att få besked om huvuvida jag kunde få träffa en läkare eller inte. Då detta löfte inte infriats efter två veckor ringde jag själv upp vårdcentralen Centrum igen. Tyvärr var det inte samma person som svarade, men jag fick veta att de för tillfället hade ett ganska pressat schema.

Därför har jag nu bestämt mig för att mejla alla vårdcentraler i Sundsvallsområdet för att be om ett studebesök. Förhoppningsvis glöms inte ett mejl bort lika enkelt som ett telefonsamtal. På detta sätt når jag också snabbare ut till fler vårdcentraler.

Detta är de logganteckningar jag fört innan jag började föra logg här:

v. 47

Jag har googlat runt och läst om antibiotika på olika sidor på internet, och har försökt läsa allmän information och ganska ytligt för att inte snöa in på något såhär i början. Jag har på så sätt skaffat mig en hyfsat bra helhetsbild, och sjukvårdsrådgivningens hemsida har varit den jag använt absolut mest. Deras information om antibiotika är både lättöverskådlig och känns trovärdig. Länk till sidan:

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=30225

Jag har också läst en del om vilka olika sorters antibiotikum som finns, även om jag hållit det ytligt, detta också för att kolla av och få en helhetsbild.

Jag har också införskaffat (fått låna av en bekant till familjen) Läkemedelsboken (upplaga år 2007/2008) som i ett helt kapitel behandlar antibiotika. Jag har bläddrat i den och tror att jag kommer att kunna ha användning av den, speciellt för att kunna dubbelkolla information då LB räknas vara en högst pålitlig källa.

v. 48

Jag har nu tagit reda på mer om antibiotikaresistens, och även här läst ganska allmänt för att få en grund för mitt senare arbete. Skillnaden man kan märka mellan att försöka hitta information om antibiotika och om antibiotikaresistens är - förutom att informationsmängden (såklart) är större om antibiotika i allmänhet - att det man hittar om antibiotikaresistens oftare är debatt-/tidningsartiklar, och oftare mer åsiktsrikt och mindre faktamässigt. Jag tror dock inte att det kommer att ställa till speciellt mycket problem, jag kommer att kunna hitta tillräckligt med objektiv fakta för att skriva min uppsats (och dessutom behöver man såklart inte utesluta mer vinklade artiklar helt då man söker källor), utan det var bara något jag uppmärksammade.

Jag tycker att det jag gjort/läst hittills har varit intressant och (faktiskt!) ganska roligt. Dels har jag alltid tyckt att medicin och sjukvård varit spännande, och dels är ju det specifika ämnet jag jobbar med något som rör oss alla.

Idag har jag ringt till vårdcentralen centrum för att berätta vad jag arbetar med och fråga om de hade möjlighet att låta mig komma på studiebesök hos dem. Kvinnan jag pratade med sa att det var mycket möjligt och lovade att höra sig för om det var någon som jag skulle kunna få besöka, och att hon skulle ringa med besked så snart som möjligt. Så det känns jättebra.

Projektarbetsplan

 Problembakgrund 

Enligt FASS är antibiotikum ”Läkemedel som motverkar bakterier antingen direkt genom att döda dem eller indirekt genom att förhindra dem från att föröka sig.”. Tillgång till antibiotika har stor betydelse för dagens sjukvård och gör det möjligt för oss att effektivt bekämpa en rad bakterieangrepp och infektionssjukdomar som tidigare skördat många offer. Tuberkulos, blodförgiftning och lunginflammation är exempel på sjukdomstillstånd vilka innan antibiotikans genombrott var direkt dödliga, även för i övrigt fullt friska individer. Eftersom ordet antibiotikum används som ett samlingsnamn för många olika sorters bakteriebekämpande mediciner delar man in dem i undergrupper efter hur de verkar och vad de kan behandla.

Antibiotika brukas i stort sett över hela världen, även om graden av användandet och tillgången till medicin självklart varierar kraftigt mellan olika områden. Även krav på berättigande till medicin skiftar: i vissa länder krävs att en läkare skrivit recept för att man ska få använda antibiotikapreparat, i andra finns det fritt att tillgå. Då får privatpersoner själva bedöma om de behöver äta antibiotika eller inte, vilket medför att många använder medicinerna på fel sätt. Detta, tillsammans med många andra faktorer, bidrar till att allt fler bakterier stärker sin motståndskraft och blir resistenta mot antibiotika.

Sjukdomar vars bakterier har blivit starkare och immuna mot de mediciner som tidigare tog död på dem ökar mortaliteten hos de drabbade och belastar ytterligare samhället genom att medföra större medicinska kostnader. Dessutom riskerar sådana sjukdomar i och med att de är svårbehandlade och således långvariga att öka antalet som smittas i kontakt med den sjuka. Antibiotikaresistens ses som ett eskalerande folkhälsoproblem, men ämnets komplexitet och omfattning gör det svårt att avhjälpa.

Syfte

Huvudsyftet med detta projekt är att utforska frågor kring antibiotikaresistens och slutprodukten av det en informativ uppsats samt en rapport från ett studiebesök. Rapporten kommer att innehålla sammanställning av intervjun + diskussion kring intervjun. Uppsatsen kommer att informera om fakta kring antibiotika och användandet av det, och sedan om antibiotikaresistens. Målet med uppsatsen är att på ett begripligt och överskådligt sätt kunna presentera relevant information om ämnet till de som är intresserade av att veta mer om antibiotikaresistens.

Ett bisyfte är att genomföra ett studiebesök på en vårdcentral med inriktning på deras rutiner kring receptutskrivning av antibiotika och att intervjua en infektionsläkare. Detta bidrar med praktiska moment vilket tillför en ny dimension åt projektet samt ger ett smakprov på hur större vetenskapliga arbeten genomförs.

Självklart måste arbetet avgränsas då det behandlar ett så stort ämne. Exakt hur avgränsningen kommer att se ut måste växa fram under arbetet.

Genomförande

a)      Metod

Det första jag gör är att skaffa djupare kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens genom att läsa i böcker, artiklar och uppsatser i ämnena. Sedan utformar jag de frågor jag vill jobba med. Jag bokar nu också in studiebesök hos en allmänläkare eller en distriktssköterska samt försöker hitta en lämplig infektionsläkare att intervjua. När studiebesöket genomförs ställer jag frågor jag förberett innan och antecknar de svar jag får. Resultaten sammanställer jag sedan på lämpligt sätt. Arbetet med själva uppsatsen bör nu ha påbörjats parallellt med de praktiska momenten av arbetet. Den utformas på passande sätt och jag planerar arbetet med den mer detaljrikt allt eftersom tiden går.

b)     Information, material och budget

Information kommer att hämtas från en rad olika källor såsom artiklar på internet och i tidningar, i facklitterära böcker, från uppsatser i ämnet, ur statistik, av personer med medicinsk utbildning et cetera. Självklart kommer ett källkritiskt synsätt att användas under arbetets gång. Den materiel jag kommer att behöva använda mig av (bortsett från dator, böcker och dylikt) är främst papper för utskrift av dokument, anteckningsmateriel i form av block och penna och eventuellt plastspiraler för bindning av den färdiga uppsatsen.

Ungefärlig kostnad:
Svartvita pappersutskrifter, grovt uppskattat ca 70-100 blad (förutsatt att jag skriver ut två färdiga exemplar och papper till enkäten) = 7-10 kronor
Pappersutskrifter i färg, ca 10 stycken (utifall bilder används i uppsatsen) = 6 kronor
Små plastspiraler, 2 stycken = 1 krona

Totalt: 14-17 kronor

Resor till och från vårdcentralen där studiebesöket äger rum och andra eventuella transportkostnader beräknar jag kommer att kosta högst 60 kronor om jag väljer att åka buss och att gå.

c)      Organisation/medarbetare/resurspersoner

Eventuellt kommer min pappa, Thomas Bohlin, att fungera som extern handledare i egenskap av läkare under mitt arbete. Jag räknar med att kunna ta hjälp av honom när det gäller att utforma intervjufrågor till mitt studiebesök och att införskaffa viss litteratur, såsom utgåvor av Läkartidningen, FASS och Läkemedelsboken.

d)     Arbets- och tidsplan

v. 47
Jag undersöker antibiotikum i allmänhet, de olika sorterna som finns och deras egenskaper och verkningssätt, hur vi använder oss av det.
Jag tar reda på lite om antibiotikans historia, upptäcker och framsteg inom forskning som lett oss dit vi är idag.

v. 48
Jag fördjupar mig inom antibiotikaresistens – orsaker, följder, förekomst, vilka preventiva åtgärder som tas, prognos, åtgärder.

v. 49
Jag ringer runt och ber att få genomföra ett studiebesök för mitt arbete hos en eller fler vårdcentraler.
Jag utformar mina intervjufrågor.

v. 50
Jag kontaktar en infektionsläkare för intervjutidsbokning.
Jag funderar ut vilken information jag vill ha ut av samtalet.
Här arbetar jag med vidare/mer öppna frågor än vad jag kommer att göra vid studiebesöket på vårdcentralen, eftersom syftet med detta samtal är att få ta del av en experts åsikter kring ämnet samt att själv få ställa frågor om det jag undrar över. Detta är alltså snarare ett slags vägledande samtal än en intervju.

v. 51
Jag genomför om möjligt studiebesöket på vårdcentralen.
Jag genomför om möjligt intervjun med infektionsläkaren.
Om jag inte fått chans att besöka någon vårdcentral/intervjua en infektionsläkare under denna vecka är detta ändå den tid jag avsatt, och besöket/samtalet får ske under annan vecka varpå tid får tas från annat.

v. 1-ca 10
Jag sammanställer resultat från mina intervjuer + studiebesöket, och kontaktar eventuellt dem jag intervjuat för att kontrollera att informationen stämmer/dylikt.
Jag arbetar med samt slutför min uppsats. Jag har nu en god kunskapsgrund att stå på och kan arbeta målinriktat och snabbare finna den information jag behöver då jag vet mer om ämnet. Självklart ingår här en stor del research, jag kommer att få söka information både på internet, i böcker och i tidningar och uppslagsverk.
Denna tid kommer jag att kunna planera bättre en bit in i arbetet.

v. ca 11-14
Schemalagd extratid. Fungerar som skyddsnät vid oförutsedda uppskjutningar, och om allt går enligt planen som välförtjänt ledig tid!

Period 4
Jag utvärderar och redovisar mitt arbete, lämnar in projektrapport.

4. Redovisning/presentation

Slutprodukten av projektet är som bekant en informativ uppsats och en rapport från studiebesöket. Presentation av projektet sker genom att jag berättar om mitt arbete: hur jag jobbat, vad jag gjort, hur mina slutprodukter ser ut. Jag redovisar själva ämnet djupare genom att berätta om antibiotika och antibiotikaresistens, dock går jag inte in på området lika djupt som i min uppsats, dels på grund av att tiden inte skulle räcka till och dels eftersom redovisningen då riskerar att bli svår att ta till sig. Slutligen berättar jag om besöket på vårdcentralen och intervjun med infektionsläkaren.

Detta är från och med nu min PA-loggblogg. Då jag insåg fördelarna med att föra loggbok över mitt projekt på detta sätt bestämde jag mig för att skapa denna blogg, och översikten över mitt arbete kommer nu att bli bättre både för mig och andra inblandade.

Jag kommer att lägga ut min projektplan för att hålla projektet väl sammanhållet.